Vad hände då, fram tills nyss?

Under nyss nämnd kväll så ringer jag H för att kolla läget.
Hon berättar då att hon gått hem till S för att prata.
Ee va?? Du går ensam hem till den, som misshandlat dig, för att prata ut? Är inte din polisanmälan lite väl otrovärdig då?
Men de hade pratat ut, ordentligt. Om detta var bra eller dåligt, mnja… d kändes nog bra då, men fan, med facit i hand, började han redan här att manipulera dig på nytt? du kan ju inte ens vara arg på honom? tycker du ens att han behandlat dig fel???


Han berättade att han hade erkänt, att han kommer gå på terapi dels för att sluta dricka alkohol, men även såklart för att inte fortsätta vara en sån som misshandlar… med start dagen efter.
Jättebra! Stort initiativ! Han  var redo att den dag åtal väcks och en dom faller, så kommer han ta sitt straff, rakt upp och ner.
Bra S!!
För att bli fri ett missbruk och en så pass dålig "ovana" att misshandla den man lever med (eller någon annan), så krävs professionell hjälp. Behandling tar tid. Jag sa till H, hur fan löser du ditt boende de veckor som P och L är hos dig?
Då skulle S bo någon annstans och hon skulle bo själv med barnen (och tvärtom de veckor H inte hade barnen…).
BRA! Jag var nöjd, vi hade en överenskommelse, fram tills i tisdags, eller tidigare enl fakta som kom upp till ytan. Då exploderade jag… mer om detta senare…
De bestämde att de ska inte bo tillsammans, de ska inte vara tillsammans och S var redo att köpa ut H ur deras gemensamma hem. Ett stort beslut, men ett nödvändigt sådant.

Onsdagen kom, H åkte med oss hem, för att vi tillsammans skulle prata med P om vad som hänt… Han blev återigen väldigt förvånad, eftersom H enbart besökt vårt hem vid ett enda tillfälle under de 3 åren som vi bott i vårt hus…
Vi berättade en "light"version av vad som hänt, för att inte chocka P alltför hårt med en gång. Han blev såklart ledsen, han tyckte ju om S…
De skulle inte träffas på ett bra tag, kanske aldrig eftersom S och H nu inte var tillsammans längre..
H övernattade hos oss. Jag förundrades över min frus vilja att ställa upp, att hjälpa till. Strots att vi så många gånger som vi stört oss på H´s blonda agerande, hennes blåögda syn på saker och ting, och hennes sätt att INTE se till P´s bästa vid flera tillfällen… F växte i mina ögon, att när det verkligen gäller, kunna ställa upp för någon som man annars inte direkt gillar, ett X till mig som hon faktiskt tvingas ha ett umgänge med, bara för att H och jag har ett barn tillsammans…
Min underbara hustru, jag kommer alltid älska dig, jag kommer alltid beundra din vänlighet och ditt stora hjärta som ställer upp när någon är i nöd. Du har gjort det innan och du gör det igen. Det är få som får träffa sådana som dig. Jag älskar dig mer än vad orden räcker till….

Första gången och alla gånger därefter som F träffat S, så har hon sett ilska i hans ögon, en ond utstrålning. Hon har haft rätt. Hela tiden.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0