Kontakt med socialen
Jag ringde socialen igår, till den som H&S redan varit i kontakt med. Jag ville rådfråga honom lite, om jag agerade rätt, om jag hade rätt att göra så, med tanke på att vi ändå har gemensam vårdnad. Jag berättade min syn på saken, min version, och att jag ville att P skall vara trygg, samt känna sig trygg oavsett i vilket hem han befinner sig. 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, 365 dagar om året...
Han tyckte att det var lämpligt att P, med tanke på att han ändå snart är 12 år, ska få tycka och känna själv, inte bara baserat på min eller H´s åsikter... Men sa jag, då måste han få förutsättningarna, han måste få veta mer detaljerat vad som hänt. Vi kom överens om att jag skulle berätta, men självklart berätta mer om vilken typ av behandling som S går på och vilken hjälp hans mamma får. På vägen hem igår så smsade jag H:
"Eftersom att du av någon anledning inte agerar efter P´s bästa, så har jag pratat med Socialen idag.. Vi kom överens om att jag ska berätta mer detaljerat vad som hänt, vad S gjort mot dig och på vilka grunder, och givetvis att ni båda går på behandling. Om P känner sig otrygg i ert hem efter det så får han stanna hos oss. Om det inte klarnar för dig att du gör fel så kommer jag driva en process för att få till en ändring. Jag har grund för detta och jag vill att P ska klänna sig trygg 24h om dygnet, oavsett vart han bor. Jag är chockad över att du inte sätter dina barn i första hand."
Idag, drygt 28 h senare så har hon fortfarande inte svarat. Imponerande initiativ H. Bra jobbat. Imorgon ringer jag till familjerätten, för att få veta vad vi kan göra mer för att hon ska anpassa sig. Jag berättade som sagt för P igår, han hade inte kunnat föreställa sig att det var detta som hade hänt, att hans mamma blivit misshandlad av en sån människa som S!! Den information vi gav honom för ngn vecka sedan var alltså alldeles för fattig... P blev återigen ledsen, även om det var informationen som jag delgav honom som gjorde honom ledsen, så var det ändå pga S och hans gärningar, samt pga hans mammas agerande som gör honom ledsen. H hade inte behövt göra såhär mot P. Hon hade kunnat prioritera honom... och nej, P känner sig nu inte trygg annat än om han är här, eller om han får träffa sin mamma utan S. Han vill inte träffa S, än mindre bo där om S sover i samma hus. Det spelar ingen roll om S enbart går på flaskan framåt helgen, man ska ju kunna somna gott om vardagskvällarna åxå... Tills vidare stannar P här. Punkt slut
Här är vi nu, jag hoppas att samtalet till familjerätten imorgon är givande. De måste ju lyssna på mig, de måste ju hjälpa till att få en lösning efter P´s vilja och mående...
Godafton, skänk P en tanke och önska mig lycka till inför morgondagens samtal....
Hur fan blev det såhär...ingen är värd den här skiten och jag hade gjort vadsomhelst för att inte P ska bli utsatt för det här... *suck*
