Han hade slängt henne i golvet...
För snart 4 veckor sedan så fick jag ett obehagligt samtal.
Jag fattade direkt att något hade hänt, det var bara att låta personen som ringde tala till punkt…
Det var H´s chef som ringde, från H´s telefon. Jag "känner" henne lite sen innan så jag visste direkt vem det var, hon berättade att H lever tillsammans med S osv.
Ingen nyhet direkt, jag tänkte att det måste hänt ngn olycka eller liknande… så berättade hon att S misshandlar H och att H nu befinner sig hemma hos chefen å hennes familj. Hon berättar vidare att de på jobbet misstänkt eventuell misshandel under en längre period. Och nu inatt (då) hade det hänt igen. Droppen fick bägaren att rinna över och H stack.
H ville att jag och F skulle åka in till stan för att träffa H, men eftersom alla barnen var hemma, inkl P, så fick jag åka själv. Utan P´s vetskap...
Så åkte jag in, förberedd på att hitta en sönderslagen individ.
De satt ute i trädgården. Hon var inte blodig. Sönderslagen, inte ett blåmärke i ansiktet eller ens en svullen läpp. Jag fattade inte. Det var inte bilden jag sett framför mig. Så berättade H, när S har druckit så blir han lätt förbannad och som hon först säger, då knuffar han mig. Knuffar? Okej? Vid närmre detaljbeskrivning så har han slängt henne i golvet. Vid ett tillfälle hade det hänt att hon fått uppsöka läkare, för att undersöka en misstänkt trasig axel.
På frågan hur länge detta har pågått så berättar hon att det hela pågått ca ett år, de har varit tillsammans ca 1,5 år…
Det hade aldrig skett när barnen var hemma och han hade inte heller gjort ngt mot dem. Men det var illa nog i mina ögon att det förekommer missbruk och misshandel i P´s andra hem. Jag blev fruktansvärt illamående och illa till mods vid tanken på vad som kunde ha hänt P…
Under kvällen gjordes en polisanmälan. S greps av polis och häktades. H förhördes under anmälan vad som hänt och foton på blåmärken på rygg dokumenterades. Bra. Fanskapet var inlåst. Jävlar om han inte erkänner…
H ville inte att P skulle få veta ännu, det var för tidigt och hon ville skapa bästa tillfälle. På måndagen skulle å åkt hem till H, d var hennes vecka, men eftersom S satt häktad och ingen visste när han skulle släppas, så stannade han hos oss, med ursäkten att H var sjuk…
Tisdagen kom, H ringde mig på jobbet och undrade om jag kunde ta L med mig hem. Hon behövde lite ensamtid. Skulle vi nu ta hand om L? Som har en pappa i närheten som kunde tagit hand om honom? Vilket vi aldrig gjort innan? F tog beslutet, självklart! L och våra små känner varandra väl dessutom, så de blev alla jätteglada och lite spännande att ha en övernattande kompis hemma! P blev jättepaff när han såg att hans andra lillebror plötsligt befann sig hos oss, men eftersom deras mamma var "sjuk" så köpte han det upplägget.
När jag skulle hämta hans bilstol hemma hos H och S, så öppnade ingen, trots överenskommelse att jag skulle komma vid utsatt tid. Jag ringde H, hon var jättekonstig och undrade varför jag ringde. "-Ja jag ska ju hämta L´s saker och bilstol?!"
Hon var flummig och i ett tidgare samtal så kom hennes pappa förbi deras hem, med mig i luren. Hon drog igen dörren och undrade "Va fasen gör jag nu??" Vadå, det är din pappa som vill träffa sin dotter, som befinner sig i en hemsk situation! Hon var konstig. Jag tänkte tanken, GÅR hon på ngt eller va fan är grejjen?!?
-"Du ska nog åka därifrån, nu direkt, sa hon till mig när jag stod framför deras dörr och ringde på.
-Varför?
-S har blivit släppt av polisen…."
Jag körde därifrån illa kvickt, hämtade barnen hos deras gemensamma dagmamma och hämtade F på jobbet. Sen fortsatte vi hem...
